Detta var vår andra resa tillsammans till Nepal, den första gjorde vi våren 2017. I mångt och mycket var det ”same procedure as last year” men denna gång fick vi mer tid i huvudstaden Kathmandu och det var intressant.

Några inledande dagar i Kathmandu

Resan från Arlanda via Istanbul gick bra och pastor Mankaji och hans fru Sarita väntade oss vid flygplatsen. Mankaji hade bokat in oss på Five 14, ett hotell i kristen regi, där vi bland annat träffade många på uppdrag för YWAM. Vi trivdes bra med hotellet, servicen och personalen där och det erbjöd en lugn och trivsam miljö.

När vi anlände till Kathmandu 24/11 var redan missionsledaren Håkan Gabrielsson, tillsammans med några andra svenskar på plats. Håkan bjöd in hos till en kvällssamling hemma hos pastor Raju Sundas, som leder arbetet i Lighthouse Foundation Nepal (LHFN) och församlingsnätverket Hosianna. Dit hade flera missionsledare från olika håll kommit och det var mycket intressant att träffa dem och få ta del av deras erfarenheter. De var på besök i Nepal med anledning av att den internationella rådgivande styrelsen i LHFN, där svenskarna Håkan Gabrielsson och Gunnar Rydin ingår, var samlad till sitt årliga möte.

På söndag 25/1 hade Håkan Gabrielsson och Raju Sundas ordnat att vi fick åka runt till de olika sociala projekt som LHFN bedriver, med stöd från olika sponsorer. Vi besökte flick- och pojkhem, där barn som hotas av trafficking fått en fristad och även de flesta klasser i skolan som har LFHN till huvudman. Den inrymmer elever från förskolan och alla klasser upp till motsvarande högstadiet. Överallt blev vi väl mottagna. Alla elever var klädda i prydliga skoluniformer och ställde sig artigt upp och hälsade de svenska gästerna välkomna.

Gunnar Rydin från Umeå, som sitter med i den internationella rådgivningskommittén, följde med oss på besöket i flickhemmet och gav oss bakgrunden till hur det kom till. Visionen föddes i Raju Sundas hjärta när han kom i kontakt med det förnedrade och utnyttjade Badi-folket. Flickorna på flickhemmet har räddats från sexuellt utnyttjande och får hjälp med utbildning. Vi träffade bl a Hanna Badi som nu går en akademisk utbildning, samtidigt som hon hjälper till i arbetet.

Bibelvecka i Panauti

På måndag började så ”allvaret” för oss då en bil kom och hämtade oss till det lilla hotellet i Dulnichel där vi bodde även förra gången. Den vänlige hotellchefen, alltid lika serviceinriktad och hjälpsam, blev glad att få träffa oss igen. Sent kommer vi att glömma de kalla nätterna vi fick utstå denna vecka, delvis var vi förvarnade att det kunde vara kallt men vi hade nog inte väntat att det skulle vara så kallt. Dubbla täcken, mössa och vantar krävdes bland annat för att det skulle bli någon sömn överhuvudtaget. Det märkliga var att kylan gick genom märg och ben, för det var ändå aldrig minusgrader. På dagarna var det mer än +20 gr när solen sken, men oj vad vi frös på nätterna denna vecka…

Sex bibelböcker på fem dagar

Vår uppdragsgivare Hans Sundberg hade gett oss den delikata uppgiften att hinna genom Bibelns poesi- och vishetslitteratur under fem dagars undervisning. Det var 20+ ledare från församlingarna runtomkring som var samlade i kyrkan i Bijaya (seger) Church i Panauti varje dag och tålmodigt lyssnade till vår undervisning. Vi upplever det som ett stort förtroende att undervisa dessa trogna Jesu efterföljare, som fått utstå så många lidanden för sin tro på Jesus som världens Frälsare.
Georg hade på sin lott Predikaren, Ordspråksboken och Klagovisorna; Börje tog hand om Psaltaren, Job och Höga Visan. Det finns ju otroligt många skatter fördolda i de böckerna och vi försökte med den helige Andes hjälp lyfta fram det som är allmänmänskligt och relevant genom alla tider.
Job: Trohet, tålamod och överlåtelse till Gud. Genuin vänskap uppmuntrar istället för att finna fel och lägga på ytterligare bördor. Gud ger upprättelse och gottgörelse till den som håller ut. Boken kan först upplevas lite tung, men det finns många pärlor också. Den största står fram som en profetisk aning av den uppståndne Jesus Kristus, när Job mitt i lidandet utropar: ”Jag vet att min förlossare lever…” Han säger också att han har en förespråkare och en advokat mot Satans anklagelser – en profetisk bild av den helige Andes funktion i våra kristna liv idag.
Ordspråksboken: Ord från visa män i komprimerad förpackning – ett uråldrigt twitter. Ett ordspråk säger mycket med några få ord. Här fastslås att gudsfruktan är grunden för vishet och uppmuntras till ett helgat liv. Många olika känslor och omständigheter beskrivs, som vi alla kan identifiera oss med, och visa råd att begrunda i utsatta situationer.
Psaltaren: Vilken mångsidighet hos Gud att Han i flera böcker i Gamla testamentet använder ett poetiskt språk när Han talar till oss människor! Psaltaren är den främsta av Bibelns poetiska böcker. Alla bibelläsare har antagligen någon favorit bland detta varierande utbudet av 150 psalmer, som sätter ord på glädje, sorg, trygghet, förtröstan, tro, sorg, lidande, Guds tystnad och annat vi konfronteras med i vår jordiska tillvaro. Den psalm som de känner till är ”herdepsalmen”, Psalm 23, som skänkt tröst till oändligt många människor under seklernas lopp. Många använder Psaltaren som bönbok, eftersom den sätter ord på de böner vi bär inom oss i olika situationer.
Predikaren: Kan uppfattas som lite svårtolkad. Nyckelordet är ”fåfänglighet” och handlar om människans tillvaro ”under solen”. Skriven av en besviken och desillusionerad kung Salomo, som började sitt liv så fint i ödmjukhet och vishet, men förleddes till avgudadyrkan. Frågorna i boken är många, men svaren få. Mest beskrivs tomhet, meningslöshet och fåfänglighet. Salomo framstår som ett avskräckande exempel och därför är uppmaningen att i första hand tänka på Gud, och att inse att gudsfruktan är början till vishet, bokens behållning.
Höga Visan: En romantisk kärleksdikt, som betraktas som en pärla i världslitteraturen för dess sköna bilder och det lyriskt vackra språket. En bok med många bottnar som definierar den mänskliga kärleken mellan en man och en kvinna som en dyrbar gåva, given av Gud. Den kan också ses som en bild av kärleken mellan Jesus och hans församling. I Nya testamentet beskrivs Jesus älskar sin församling, som en brudgum sin brud. Hyllningen till kärleken i Höga Visan kan jämföras med kärlekens lov som Paulus stämmer upp i 1 Kor. 13 och den ljuvliga psalmen 45 i Psaltaren som talar om Messiaskonungens kärlek till sin himmelska brud. Samma ömsesidiga längtan efter intimitet och gemenskap som Höga Visans kärlekspar uttrycker kan vi få när vi gensvarar till Guds kärlek, som älskade oss först.
Klagovisorna: Själva boktiteln får oss att rygga tillbaka, och visst är det sant att det är mycket som känns tungt och svårt i denna bok. Men som ett ankare av tröst i avfallstider finns ändå tilliten till Guds nåd, för utan den hade det varit ute med folket. Guds nåd och barmhärtighet finns alltid tillgänglig här och nu, hur djupt vi än kan ha fallit, för när vi är trolösa står Herren ändå troget fast vid sitt ord. Förbundet är inget abstrakt utan står hela tiden fast, Gud ensam står som garant för det. Gud är villig att ta emot folket; deras fiender är Guds fiender och Gud kommer att bistå dem när de vänder om till Honom.

Avslutande dagar
När bibelveckan var över deltog vi i på lördag (gudstjänstdag i Nepal) i gudstjänsten i kyrkan i Panauti. Börje predikade om några bibliska personligheter som höjde sig över mängden. Många sökte förbön efteråt och vi upplevde hur Guds Ande verkade befrielse, helande och förnyelse. Vi gladdes åt att församlingen på eget initiativ och med i stort sett egna finanser byggt till en övervåning på kyrkan. Fortfarande återstår en hel del arbete; de tar det hela steg för steg, På eftermiddagen lämnade vi vårt kalla hotell i Dulnikhel och återvände till Kathmandu, där måndagen ägnades åt besök på ett stort zoo i närheten av hotellet.
Tisdag träffade vi församlingsbyggaren Binod Singh, utsänd av IPA (Indian Pentecostal Assemblies), vars grundare David Prakasam är samarbetspartner till församlingen Arken och Trosgnistan i både Indien och Nepal. Binod tog oss runt och visade oss flick- och pojkhem, bibelskola, och två självförsörjningsprojekt under uppbyggnad (buffelfarm och mejeri). Det var mycket givande att träffa Binod och se hans helhjärtade engagemang för arbetet och hur han tog sig tid att umgås med lokalbefolkningen.
Ett snabbt besök hos textilföretaget Dinadi, som startats av svenska Mirjam och hennes kanadensiske make Preston, hann vi också med. Företaget designar och producerar handstickade mössor, vantar och andra produkter som säljs via nätbutik och distributörer i Europa och USA. Ett socialt välfungerande projekt som ger inkomst åt ett 70-tal utsatta kvinnor, så att de kan försörja och bekosta utbildning för sina barn. Ett lysande projekt som ger livskvalitet och beskydd från trafficking och andra hot som ekonomiskt utsatta människor lever under. Så glädjande att träffa Mirjam och Preston och få en inblick i deras hängivna satsning, som står fram som ett stort ljus i mörkret; ett hopp i utsatthet och förtvivlan.
Onsdag morgon 5 december kom så pastor Binod och hämtade oss och körde oss till flygplatsen. Han hade sina egna specialvägar som gjorde att vi kom undan de värsta trafikstockningarna (ja, den intensiva trafiken, med alla dessa motorcyklar som kommer från alla håll, är ett kapitel för sig…). Vi är så tacksamma till Herren och till Hans Sundberg som gav oss förtroende att få komma ut på detta välsignade uppdrag; vi gör som Maria – vi gömmer och begrundar i våra hjärtan allt vi fått vara med om.

Börje Norlén & Georg Kjellberg