Yttre förhållanden

Vi – LarsOlov Eriksson och Simon Johansson – åkte tillsammans med uppdraget att undervisa om de gammaltestamentliga profeterna inom ramen för PLT den ovan angivna tiden. Vi delade på undervisningen. Schemat framgår av bilaga, där det också syns hur vi hade fördelat uppgifterna.

Undervisningen ägde rum i Bijaya kyrka i Panauti, men vi bodde på ett hotell en bit därifrån – c:a 25 minuters resväg med bil under nepalesiska trafikförhållanden – i Dhulikhel. Hotellets namn var D-woods och drevs av ett gäng unga hinduiska killar som vi både fick bra kontakt med och kunde evangelisera/vittna lite för på kvällarna. Det märktes att de var intresserade av vår tro. En av dem tog särskilt ansvar för att den mat vi fick inte skulle göra oss sjuka, och han höll verkligen en ära i att få betjäna oss och servera oss olika typer av rätter till både frukost och middag. En rätt vi särskilt fastnade för var momos och består av ångkokta degknippen med malt kött inuti, ofta serverade tillsammans med en stark sås. På dagtid åt vi i kyrkan där vi höll till med undervisningen, oftast blev det kyckling med ris och ett slags soppa eller sås av linser. Vi blev även välförsedda med (välsockrat) te, till bådas glädje då ingen av oss är kaffedrickare. De sista två nätterna av vår vistelse i Nepal bodde vi på ett hotell nära flygplatsen i Kathmandu, med gångavstånd till ett av världens äldsta hinduistiska tempelområden (vilket vi besökte en kväll) där festligheter, likbränning och kommers pågick i en enda röra.

Våra intryck av landet som sådant är att det är mycket vackert, med höga berg, kullar, dalar och terrassodlingar, samtidigt som det också är väldigt nedskräpat, speciellt efter vägarna. Människorna var trevliga, öppna och välvilligt inställda till oss; vi kände oss aldrig hotade eller trängda, inte ens då vi var ute själva på kvällspromenader.

Det praktiska kring resor och dylikt förflöt smidigt och vi hade aldrig några problem med vare sig bagage, pengar eller byråkrati. Ingen av oss fick magbesvär eller drabbades av någon annan sjukdom, förutom att Simon hade en ihärdig förkylning hela tiden.

Schema och undervisning

Undervisningen följde i stora drag det schema vi gjort upp i förväg, och det visade sig vara en bra fördelning. Vi var med på varandras lektioner och kunde på så sätt både veta vad som kom upp och komplettera varandra. Vid några tillfällen kunde vi också utmana varandra, vilket gav dynamik åt undervisningen och förebilder för dem vi undervisade. Vi tror att samspelet mellan oss lärare var ett gott bidrag till själva undervisningen.

Enligt uppgift var totalt 29 församlingsledare anmälda till kursen. Vi förde ganska noggrann statistik över närvaron, som visade sig vara tämligen varierande under tiden. Vid endast ett tillfälle var samtliga anmälda med, och närvaron såg ut enligt följande (vi räknade på morgonen, vid lunchtid och sent på eftermiddagen).

Dag                         morgon                           lunch               eftermiddag
26 februari                       19                                  25                                     25
27 februari                       17                                  23                                     23
28 februari                       18                                  23                                     24
1 mars                                26                                  26                                     25
2 mars                                24                                  26                                     25
4 mars                                22                                  26                                     27
5 mars                                25                                  26                                     26
6 mars                                24                                  26                                     24
7 mars                                24                                  25                                     24
8 mars                                27                                  29                                     27
9 mars                                27

Vi har ingen bra förklaring till varför närvaron ser ut som den gör. Och något riktigt svar på vilka som var med fick vi inte heller. Några var pastorer, det är klart. Några var församlingsledare av något slag, och några verkade vara intresserade lekmän, troligen med uppdrag som cellgruppsledare och annat. Men alla verkade intresserade och deltog med engagemang.

Första veckan ägnade vi helt åt Jesajaboken. Andra veckan innehöll en genomgång av övriga profetiska böcker i Gamla testamentet. Undervisningen bestod av föreläsningar och gruppövningar; i något enstaka fall fick de individuella uppgifter. Vi hade ganska många övningar, och det tror vi bidrog till att hålla intresse och engagemang uppe. Vi försökte också variera övningarna så att deltagarna både skulle lära sig bibelstudiemetoder och få fundera på mer applicerande frågeställningar.

Kursens innehåll

Här följer en genomgång av kursens innehåll lite mera i detalj med de samtalsfrågor som vi lät deltagarna arbeta med och sedan redovisa. Alla svar skrevs ner på stora papper som sparades av kursledaren Mankaji Tamang.

Första veckan (Jesajaboken)

1. Introduktion till de gammaltestamentliga profeterna (loe).
En genomgång av skriftprofeterna och andra gestalter som kallas profeter i GT. Profeternas kallelser och olika roller. En sammanfattning av profeternas budskap med särskild betoning på mönstret dom och frälsning (ett mönster som vi sedan återkom till). Översikt över den tidsperiod i Israels historia som profeterna verkade. Något om övergången från talat ord till nedskriven bok.

Övning 1: Vad kan vi lära oss av de gammaltestamentliga profeterna? Finns det profeter i dag? Hur kan vi skilja på sanna och falska profeter?
Övning 2: Jämför kallelseberättelserna om Mose (2 Mos 3) och Jesaja (Jes 6). Vilka likheter och skillnader finns? Försök finna ett mönster i hur kallelsen har gått till. Dela egna erfarenheter av kallelser.

2. Introduktion till Jesajaboken (loe).
Betoning av betydelsen av profetbokens inledande verser (Jes 1:1) och en genomgång av de kungar och den tid de verkade; helt enkelt den historiska situation under vilken profeten var verksam (detta återkom sedan för övriga profetböcker; vi betonade den historiska situationen för att hjälpa deltagarna att se hur konkret budskapet hos profeterna är). Jesajabokens makrostruktur och teologi (också återkommande för övriga profetböcker).

Övning: Läs Jes 5:1–7 noggrant tillsammans och besvara följande frågor: Försök strukturera avsnittet. Vem är ”den älskade” i v 1? Vad syftar vingården på? Vilket är budskapet i avsnittet då och nu? Jämför sist Jesu liknelse i Matt 21:33–44 och resonera om sambandet mellan de två texterna.

3. Jesaja 1–12 (SJ).
Genomgång av centrala temata i dessa kapitel, såsom dom och upprättelse för Jerusalem, vilka synder som anges som orsaker till den kommande domen, vad Gud anser om tom och meningslös religiositet, samt profetiorna om den kommande messianska kungen. Fokus lades också på hur Gud uppenbarar sig själv i dessa kapitel, speciellt i kapitel 6, samt på det faktum att biblisk profetia ofta kan ha flera olika uppfyllelser (i olika tider).

Övning 1: Läs Jes 6 och svara på följande frågor: Vad säger denna kallelseberättelse om Gud? Vilken effekt hade Guds helighet på Jesaja?
Övning 2: Läs Jes 11:1–9. Vem talar detta om, och varför? Vad är det denna person ska göra, och hur ska han göra det? När uppfylls detta?

4. Jesaja 13–39 (loe)
Genomgång av strukturen i detta långa mindre kända avsnitt i Jesajaboken med särskild betoning på geografin i kapitel 13–23 (kartan blev sedan ett ypperligt hjälpmedel som vi återkom till gång på gång).

Övning: Läs tillsammans Jes 35 och samtala om vad Gud lovar och när det blev verklighet.

5. Jesaja 40–43 (SJ).
Om den förändrade historiska situationen (exilen i Babylon); genomgång av strukturen på hela detta avsnitt (kap 40–48) med avsikt att se upprepade mönster och återkommande budskap; hur Gud svarar på folkets anklagelser om att han övergett dem (svar som vi även i dag kan lära oss något av); vad som kan avses med ”tjänaren” i dessa kapitel – nämligen både Israel och Messias.

Övning 1: Vad är budskapet till oss idag utifrån Jes 40:27–31? Vad betyder det att ”vänta på Herren”? I vilken eller vilka livssituationer passar detta budskap extra väl in?
Övning 2: Läs Jes kap 43 individuellt. Välj ut en vers som särskilt talar till dig. Motivera varför du valde just den versen.

6. Jesaja 44–48 (SJ).
Fortsättning av de temata som påbörjats i föregående avsnitt.
Övning: Läs Jes 44:9–20. Vilken är Guds/Jesajas kritik mot avgudarna? Vilka är skillnaderna mellan Herren och avgudarna? Hur kan ni tillämpa och predika detta till era landsmän i dag? (Givet att Nepal har en starkt polyteistisk religion och kultur.) Denna övning var särskilt intressant för oss att lyssna till, då de nepalesiska kristna hade mycket att lära oss utifrån sin kultur.

7. Jesaja 49–55 (loe).
Genomgång av övergripande struktur och bruket av ”tjänaren” i avsnittet. Detaljstudium av Jes 49:1–7; 50:4–11; 52:13–53:12. och 54:11–17 (fyra olika tjänareavsnitt). I studiet av Jes 53 ingick också en genomgång av några kopplingar till NT och en strukturering av avsnittet för att se mönstret av höghet–förnedring–upphöjelse.

Övning 1: Läs Jes 53 noggrant och notera hur Jesu liv är förutsagt i avsnittet.
Övning 2: Läs Jes 55 och besvara frågan om vilken törst som det handlar om. Gör sedan ett kort utkast till en predikan över en rad i texten (fyra grupper fick var sin rad: vv 2b, 3a, 6, 8). Den grupp som hade v 2b som sin uppgift redovisade följande utkast: I. Lyssna! a. Lyssna efter det som är gott (jfr 2 Tim 3:16). b. Sök Herrens rättfärdighet (jfr Matt 6:33). c. Lyd Gud (jfr Matt 28:18–20). II. Var vaksam mot det som är ont (jfr Gal 5:19–21 och Ef 2:22). III. Var nöjd med det du har (jfr 1 Tim 6:6; Hebr 13:5).

8. Jesaja 56–66 (SJ).
Genomgång av den övergripande strukturen i dessa kapitel, med en mer ”visuell metod” som vi ritade upp på tavlan och som visar ett tydligt centrum i kapital 60–62 och profetian om Messias. Det var roligt att se hur detta gick upp för flera av deltagarna när de fick se strukturen framför sig så tydligt. Sedan följde genomgång av de olika delarnas innehåll och centrala tankegångar.

Övning 1: Läs Jes 61:1–4. Vem är ”mig” i vers 1 (vem är det som talar)? Vilka är de ”goda nyheterna”? Vilka är ”de/dem” i verserna 3 och 4? Jämför sedan denna text med Luk 4:16–21; vad är skillnaderna, och varför?
Övning 2: Läs Jes 65:17–25. Vad betyder det ”För/Ty/Se” som inleder dessa verser? Jämför denna text med Jes 11:1–9. Vilka likheter och skillnader kan ni se? Har det hänt något nytt sedan kapitel 11? Studera texten noggrant. Finns det saker och detaljer beskrivna som är annorlunda än hur du föreställer dig ”himlen”?
Efter denna sista övning för veckan blev det tid för frågor, och vi hade en första utvärdering som deltagarna fick redovisa individuellt och skriftligt. Vi ställde två frågor: 1. Vad har du lärt dig om Jesajaboken under denna vecka? Skriv ner ett par saker. 2. Hur vill du använda det som du har lärt dig och till vilka vill du föra det vidare?

Andra veckan (övriga profetböcker)

1. Introduktion till Jeremiaboken samt Jer 1 och 12 (loe).
Betoning av den information som finns i Jer 1:1–3 med de kunganamn som nämns. Profetens biografi. Makrostruktur av boken och vilka slutsatser som kan dras av gjorda iakttagelser (vid detta lag visste deltagarna att vi betonade struktur och log igenkännande varje gång vi tog upp saken). Bokens teologi och temata. Närstudium av Jer 1:4–19 och 12:1–13.

Övning 1: Granska strukturen på berättelsen om Jeremias kallelse i Jer 1:4–19 och jämför den kallelsen med tidigare studerade kallelseberättelser (Moses och Jesajas) för att se om hör finns något som inte funnits med tidigare.
Övning 2: Läs Jer 12:1–13 noggrant och besvara frågorna: Vad ber Jeremia om? Vad svarar Gud honom?

2. Jeremia 1–52 (SJ).
Kort repetition av makrostrukturen i boken. Sedan nedslag i några utvalda textavsnitt, nämligen 7:1–15; 9:23–24 (kopplat till 22:16); 18:1–11; 20:1–18; 29:1–14 och 31:31–34. Speciell betoning lades på kapitel 29 som vi gick igenom vers för vers.
Övning 1: Vad är huvudpoängen i Jer 18:1–11? Vad säger denna text om Gud? Hur kan detta predikas i dag?
Övning 2 (efter detaljgenomgången av kap 29): Hur kan vi som kristna tillämpa budskapet i detta brev i våra liv i världen i dag? (Med en tanke om att se parallellerna mellan att ”söka stadens bästa” i exilen och hur vi som kristna ska förhålla oss till världen.)
Övning 3: Jer 31:31–34. 1. Se på avsnitten alldeles innan och efter denna text (31:27–30 och 31:35–37); vad handlar dessa avsnitt om? Hur hänger allt ihop tillsammans? 2. Vad var problemet med det gamla förbundet? Vad är annorlunda med det nya förbundet?

3. Introduktion till Hesekiels bok samt Hes 1–32 (SJ).
Om den historiska kontexten, främst utifrån de första tre verserna i boken; om profeten som person och hans kallelse (de tre första kapitlen), med en struktur över hans kallelse och de olika delarna som denna innehöll; en snabb översikt över bokens makrostruktur; genomgång av de centrala temata som boken innehåller.
4. Hesekiel 33–48 (loe).
Betoning av Hesekiels boks särmärke att vara skriven i jagform. Övergripande struktur i avsnittet. Hes 34 som bakgrund till Jesu undervisning om den gode herden. Hes 37 och dess litterära kontext med särskild uppmärksammande av löftet om det nya förbundet i Hes 36. Bokens avslutande visioner.
Övning 1: Läs Hes 34 noggrant och besvara följande frågor: Vilka är Israels herdar? Vad har de gjort för fel? Vad är resultatet av deras felsteg? Vad kommer Gud att göra? Vad lovar Gud sitt folk? Vad blir resultatet av Guds handlande med israeliterna? Vad lär oss allt detta om kristet ledarskap?
Övning 2: Läs Hes 37:1–16 noggrant och besvara följande frågor: Vad är det Gud visar Hesekiel? Vad profeterar Hesekiel? Vad händer när han profeterar? När Gud förklarar för profeten vad som händer talar han om ”Israels gravar”, vad syftar det på?

5. Daniels bok (SJ).
Genomgång av den historiska situationen och de babyloniska kungar som nämns i boken (vilka de var och när de regerade); genomgång av viktiga temata och syften med boken; översikt över bokens struktur – på två olika sätt, för att visa att det går att göra det på olika sätt; genomgång av innehållet i de olika delarna av boken, med fokus på tolkningsnycklar av till exempel statyn i kapitel 2 samt de historiska berättelsernas poänger.
Övning: Utifrån Dan kap 1–6, på vilka sätt är Daniel en förebild för oss i dag?
Det blev också lite frågor kring hur vissa detaljer i boken ska tolkas, men vi valde att främst betona de stora dragen. LarsOlov gick igenom en del klargöranden kring apokalyptisk litteratur i passet efter detta.

6. Introduktion till de mindre profeterna och Hoseaboken (loe).
En allmän översikt över Tolvprofetboken och dess innehåll samt en närmare genomgång av Hoseas bok och dess särart. Återigen betydelsen av den inledande versen (Hos 1:1) och bokens struktur och teologi. Närstudium av Hos 1–3 och 11:1–11 med tillhörande övningar.
Övning 1: Läs Hos 1–3 och samtala om betydelsen av det bildspråk som används om förhållandet mellan Gud och hans folk (äktenskapet). Fundera också på om det finns andra bilder för samma förhållande som också används i Bibeln.
Övning 2: Läs Hos 11:1–11 noggrant och besvara följande frågor: Hur är Gud beskriven? Vilka historiska händelser alluderas det till? Vad är budskapet i avsnittet?

7. Joel och Amos (SJ).
Genomgång av böckernas struktur, innehåll och centrala budskap. Mest fokus på löftet om Andens utgjutelse i Joel, samt på Amos första domsutsagor utifrån den omgivande geografin.
Övning: Läs Joel 2:28–32. Jämför texten med Apg 2:16–21. Vilka skillnader finns det? Hur uppfylls denna profetia i våra dagar? Denna övning blev en övning i att läsa noggrant och se detaljer, många hade svårt att se skillnaderna mellan de båda texterna, vilket blev utgångspunkten för en noggrann genomgång med kommenterar kring vad de olika skillnaderna kan tänkas betyda.
En övning var också planerad för Amos, men den hann vi inte med. 

8. Obadja, Jona och Mika (loe).
Genomgång av de tre böckerna med betoning av deras teologiska innehåll. Obadjaboken som exempel på datering där det inte finns något datum. Jonaboken som exempel på en bok där det litterära spelar stor roll snarare än det historiska. Mikaboken som exempel på hur struktur och innehåll hänger nära samman.
Övning 1: Läs Matt 12:38–42 och 16:1–4 och beskriv hur hänvisningar till Jonaboken brukas.
Övning 2: Gör ett utkast till en predikan utifrån Mika 6:8 eller 7:18–19. Två grupper arbetade med vardera perikopen.

9. Nahum, Habackuk och Sefanja (SJ)
Kort genomgång av innehållet i Nahum, med betoning på vad han har att säga om Gud – profeten har inga problem att hålla ihop en bild av Gud som innehåller både vrede och godhet, straff och nåd. Fokus på den dialog mellan Herren och profeten som vi kan läsa om i Habackuk. I Sefanja lades vikten vid ”Herrens dag” och vad uttrycket står för.
Övning: Rubriker till olika delar av Habackuks bok delades ut till grupperna; deras uppgift var sedan att översiktligt läsa igenom boken och para ihop rubrikerna med ”rätt” avsnitt (kapitel och vers).

10. Haggaj, Sakarja och Malaki (loe).
Genomgång av de tre böckerna med betoning av deras särart, historiska situation, struktur och teologiska budskap. I de två första böckernas fall även den historiska knytningen till tempelbygget. I samband med Sakarjaboken naturligt nog dess apokalyptiska karaktär och lite om apokalyptikens uttryckssätt. I anknytning till Malakis bok något om de specifika problem som profeten behandlar.
Övning: Utifrån läsningen av Malakis bok, vilka är de mer precisa problem som ni tänker att den nepalesiska kyrkan i dag står inför och behöver bearbeta?

11. Kurssummering (loe/SJ).
Här försökte vi för vår del summera vad vi velat förmedla i vår undervisning om profeterna i GT, och vi noterade särskilt följande områden:
• Det profetiska budskapets dubbelhet med dom och frälsning som genomgående tema.
• De gammaltestamentliga profeternas historiska och geografiska förankring.
• Den gammaltestamentliga profetians uppfyllelse i olika stadier: nära i historien, genom Kristus all Skrifts fullbordan, vid Kristi återkomst och yttersta domen.
• Betydelsen av att strukturera och organisera texterna också som förberedelse för predikan.
• De gammaltestamentliga profeternas undervisning om Gud, hans egenskaper och agerande.
Den sista övningen bestod i att var och en även nu fick skriva en egen kort utvärdering utifrån följande frågor: 1. Vad är det enskilt viktigaste – en sak – du lärt dig under dessa två veckor? 2. Vilka redskap tar du med dig från undervisningen som du kan använda dig av i din egen uppgift som ledare i kyrkan? 3. På vilket sätt kan de gammaltestamentliga profeternas budskap vara en hjälp för dig i din egen gudsrelation? 4. Vad har du saknat i undervisningen som du hade förväntat dig?

Den sista kvällen anordnades en gemensam samling som avslutades med middag. Samlingen innehöll lovsång, nattvard (som LarsOlov ledde), bön för varje enskild deltagare och vittnesbörd från deltagarna.

Några egna reflektioner

Det har varit oerhört givande att få göra detta tillsammans. Genom våra olikheter som personer har vi både lärt oss mycket av varandra och kompletterat varandra i den praktiska undervisningen. Vi var helt enkelt ett fungerade team trots att vi inte tidigare arbetat ihop. Och vi kan rekommendera att man åker två och två när/där det är möjligt.
Vår översättare gjorde ett fantastiskt jobb. Och vi tror att det hela blev bra översatt med tanke på att deltagarna till exempel skrattade när de skulle. Samtidigt är det naturligtvis inte enkelt att veta om allt vi ville säga gick fram. Kulturskillnaderna är trots allt stora. Men vi upplevde trots detta en närhet till många av deltagarna. De mötte oss med värme och tacksamhet, de skrev flitigt i sina anteckningsböcker, de ställde ibland frågor, de arbetade med energi med de övningar vi förelade dem och så vidare.
Det var även mycket uppmuntrande att höra vittnesbörd och berättelser om hur de olika deltagarna kommit till tro på Jesus och evangeliet. De flesta av dem vi intervjuade var före detta hinduer som blivit frälsta i samband med något slags mirakel genom bön till Jesus, oftast helande. Det verkar som att den kristna församlingen växer, trots förbud mot offentlig evangelisation i landet.

LarsOlov Eriksson & Simon Johansson